lördags photoshoot


Visst är hon snygg!


Svar ja, jag har smink


En alkohol påverkad herre som visste hur en bild skulle tas

Jag och flickvännen åkte ut och roade oss med att fota lite. Fan va viktigt de är med rätt location.

Att känna sig nöjd

Skrev ju tidigare om att man är aldeles för dålig på att faktiskt fira sina segrar och vara nöjd med det man gör. Så tänkte försöka fortsätta titta i backspegelen för att ta fram saker man känner sig nöjd med.
[flv:http://www.sothisiswhy.com/wp-content/uploads/2010/07/encorium_780x390.flv 590 280]

Digitala utbildningar

Nästa vecka kommer vi att spela in fyra stycken utbildningar för Microsoft Office paketet. De är en sorts interaktiva utbildningar där jag som användare kan klicka mig igenom olika kapitel om olika ämnen.

Vi har tidigare gjort denna typ av utbildning i lite olika omgångar och första gången vi gjorde dem var det ett av de största jobb vi gjort. Inspelningarna brukar bli ganska intima, ett litet gäng i Populates lilla studio. Och när alla är varma i kläderna och slappnar av så brukar det bli mycket skratt trots tajt tidsschema.

Efter att ha gjort ett par stycken sådana utbildningar med olika programledare så har jag funderat mycket på varför man fastnar och lyssnar mycket mer uppmärksamt på vissa personer medan andra personer är mycket svårare att följa och lyssna på.

Jag skum läste för några dagar sedan “The Science Of Influence – How to Get Anyone to Say “Yes” in 8 Minutes or Less!”. En fin amerikansk titel med en hel ylle amerikansk författare, Kevin Hogan. Hogan har skrivit närmare 20 böcker och har undervisat i “övertalan och påverkan” på högskolenivå. Han har även skrivit en del böcker om kroppsspråket. De han menar är att vi gillar en person på tiden av en blinkning, det är något inomboende hos oss människor att snabbt dömma. Ett slags skydd från forntiden om vi skulle springa, slåss eller umgås (se, para sig).

Och jag tror de ligger mycket i det, dock så händer det något underligt när ett ansikte filmas av och skickas genom en kamera, projiceras på en duk och visas för en grupp människa. De känns som om förutsättningarna förändras, vår perception och vår ögonblickliga tolkning av en person inte behöver vara den samma på TV skärmen som i verkliga livet. Har ingen forskningsevidence på detta men det är min känsla.

Några klipp från tidigar inspelning av utbildningsfilmerna:
[flv:http://www.sothisiswhy.com/wp-content/uploads/2010/07/AKTIV.flv 590 345]

Teknik är underbart

Var uppe i Hälsingland över helgen och fick bada i tunna för första gången. En stor tunna där man har en vedeldad kamin i. Han som hade tunnan jobbar som frilansande sportfotograf och visade mig en rolig pryl. En enkel minikamera som filmar i HD. Finns även med undervattenshus, sugproppar för att montera på bil, fästen för att få fast på hjälm osv. Det roligaste är att den kostar ca 3tkr. Helt otroligt, inga pengar alls.

Jag har själv jobbat med film sedan man kunde redigera det på en hemma dator (486) och frammåt och alltid tänkt att tekniken är inte det som är problemet. Och nu kan jag väl verkligen säga att de är så, de är idéerna och tekniska kompetensen på crewet.

Bilder från sportscam.se
[flv:http://www.sothisiswhy.com/wp-content/uploads/2010/07/roadracing.flv 590 345]

Inga ursäkter att inte ta bilder

Använd tex din Iphone

Ett bra minne

Igår så var vi ute på lite afterwork, blev några öl och tillslut hamnade vi på ett ställe längst ån som vi var på för drygt ett år sedan. Stället ligger vid vattnet, massa mäniskor som går förbi, fiskare som inte får nåogn fisk som ändå fiskar och det är super sköna liggstolar.

När vi var där för drygt ett år sedan hade vi precis avslutat en reklamfilmsinspelning. Vi hade börjat mitt i natten och hållit på nästan hela dagen, vi var alla döda och skulle upp tidigt dagen efter. En dag som man egentligen skulle ha gått hem och gömt sig under täcket. Men hade man då kommit ihåg dagen?

Istället för täcket blev det en helkväll. Vi gick runt till de sunkigaste haken i stan, vi sjöng kareoke, vi spela blackjack på någon avlägsen krog, vi dansade och framför allt hade vi det jävligt kul.

Så nästa gång jag är trött ska jag dra mig i nackskinnet, inte smita under täcket och leva som om det var min sista dag.

Vår produktionsledare

DSLR rigg

Köpte för ett tag sedan en DSLR rigg till 5D:en. Det var ett helt kit med matebox, followfocus och axelstöd. Har nu testat den skarpt i en reklamfilm, en företagsfilm och så delar av riggen tillsammans med en HVX:

Kolegan som håller i kameran.

Måste säga att ja är riktigt nöjd. Visst de är lite fippel att få ihop allt och få det på plats. Man måste vara nogran när man skruvar åt allt så att followfocusen inte glitshar men så länge man är nogran är den guld!

Materialet som filmades med riggen ovan sitter jag och redigerar just nu och det är näst intill min första mer “dokumentära” inspelning.
– Kamera på axel och pang nu kör vi inspelning.

Men materialet ser bra ut är kompleterat med lite 5D material och så jobbar vi på tracka lite 3D.
Kommer nog bli fint när de är klart!

Läs mer om DSLR rig-11 Riggen här

Studion

Undrar hur många gånger vi har riggat och gjort om i studion. Många gånger blir det.
En kollega körde igång kameran för ett tag sedan när vi riggade om i studion.

[flv:http://www.sothisiswhy.com/wp-content/uploads/2010/07/Rigg.flv 590 320]

Synkproblem?

Nu när man gått över till DSLR så får man ju synkproblemet. Själv använder jag Zoom 4hn för ljudet och så tar man de interna mikarna som refferens. Fick tipset om denna lilla programvara från Singularsoftware som jag måste testa trial versionen av.

Fotografiska

Var iväg på museum i söndags och tittade på bla. Annie Leibovitz. Har aldrig varit på fotografiska tidigare och ja gillade det. Sköna lokaler och bra öppettider. De mest freakiga på museumet var Joel-Peter Witkin som tydligen har använt lik i sina bilder. Läs mer om det här.

Efter studerandet av foto så blir man ju sugen på att… fota. Så jag och flickvännen rusade runt i Stockholm och knäppde en massa bilder.

retusch av susannamagdalena

Att fira en seger

För länge sedan så lyssnade jag på en föreläsare som heter Per Lange. Han föreläser om försäljning och inställning till jobbet och kunderna. En viktigt sak han tog upp och som jag själv är kass på är att fira sin seger.

Så fort man har lyckats klara av ett projekt så har man fem nya projekt som hänger över ens axlar. Så jag tänkte att jag skulle titta lite i backspegelen och ta fram lite projekt som man känner sig nöjd över. Här är en film som vi gjorde åt Sirius. En natt inspelning helt probono för att få vårt lokala fotbollslag att resa sig och ta sig till nästa nivå.

[flv:http://www.sothisiswhy.com/wp-content/uploads/2010/07/SIRIUS.flv 590 320]

sista dagen

jupp imorgon är de tillbaka på jobbet. 11 dagars skön semester, känner mig faktiskt utvilad. Komande veckan kommer handla mest om redigeringen, så de känns skönt. Massa filmat material som ska redigeras ihop till en intern kickoff på ett stort företag.

Jag fick frågan när jag var uppe på fjällen från flickvännen om vad jag tänkt på…. De är nog just det när man är ute och vandrar, klättrar eller gör andra aktiviteter som tar ens fulla koncentration. Man tänker bara på det. På fjället var det tanken på om man skulle hinna slå upp tältet innan nästa regn, var var det minst mygg, var kom man undan vinden, när ska man äta, hur långt orkar man gå på en dag osv.

Och på samma sätt är det på klätterväggen, all fokus där. Men det underbaraste är när man lyckas få till inspelningarna på samma sätt. Att tid och rum försvinner eller att Flow, som Mihály Csíkszentmihályi kallar det för, infinner sig(Flow och Finna Flow, två läsvärda böcker). Då leker livet!


Klättring igår vid Viksjö

Semester

Ja för en och en halv vecka sedan gick jag på semester och nu ligger jag på fjället och har de gott. Jag och hunden. Ganska avslappnat.

Precis innan jag gick på semester så gick den amrikandka motsvarigheten till FRA in och stoppade ett flertal streaming servrar med en massa film och serier på. Bl.a. Ninjavideo som jag själv uppskattar. De är idag inte olagligt att kolla på streamat material och de ligger i en grå zon. Många av de serier som ja brukar titta på går att titta på lagligt i USA. Så som tex house. Det känns ju tyvärr inte som om voodler är ett fullgott alternativ med sitt lilla utbud.

Film är bäst på bio men däremot en serie på kvällskvisten. Vad ska jag nu titta på när ja kommer hemifrån tältet.

Honda reklam

Några år på nacken men såg den just igen och man sugs med i musiken av Andy Williams och de sköna bilderna. Regisserad av Ivan Zacharias.

Dags att dra i nödbromsen?

Efter inspelningen i Italien hade jag en extra dag där. Passade på att fota lite och knalla runt och titta på Padava och Venedig. Något som slog mig när jag gick runt där var
– Börjar jag bli gammal och bekväm?

När jag gick där på gatan så var det någon form av examinering av studenter, de skulle läsa ifrån ett papper samtidigt som polarna förnedrade dem på olika sätt.

Ja de är en penis i pannan.

Funderade då på om jag skulle banga att stå där? Skulle jag hoppa över att klättra längst väggarna i Venedig. Nej, nej och nej. Jag vill ju hela tiden utmana, se hur folk reagerar, se personers ansiktsutrtyck och kanske bakom en ny knut igger svaren. Svaren på vad då? Ja de vet jag ju ännu inte, jag har ju inte ens hittat det huset ännu.

I min branch är det livsfarligt att bli gamal och bekväm. LIVSFARLIGT! Att fasta i ett mönster, använda samma personer i crewet, ta säkra idéer, använda beprövad teknik, nöja sig med “good enough” osv. Nej fy fan.

Men den avslutade mått stocken kom när jag fick syn på nödbromsen i tåget. Då jag instinktivt fick viljan att dra i nödbromsen…. Jag är nog safe ett tag till.

DGA Trainee

Började läsa en halv löjlig bok igår kväll som heter “How to succeed in Hollywood”. Mitt i läsandet hittade jag något spännande. Det finns tydligen ett trainee program för att bli assistant director i USA. Rollen som en “first” assistant director kan översättas till inspelningsledare eller FAD i Svenska filmvärldens termenologi. Många regissörer går banan via FAD för att skaffa sig erfarenhet.

Det finns två trainee program, ett på väst- och på östkusten. Om man kommer in så får man en form av garanti lön men sedan ska man jobba 400 dagar på inspelningsplatser för att avklara programmet. Jag slog en signal till dem igår natt för att undersöka om vi Svenskar är välkomna och de tog emot oss men vi fick själva ordna med visum…

Detta låter ur mina öron som ett bra sätt att komma in i den amerikanska dröm världen Hollywood.

Några länkar:
DGA
Trainee program, NY & LA
Trainee program, kolla in de historiska filmerna

Bakom-filmen

Det är enkelt att göra film….

Making Of Nuit Blanche from Spy Films on Vimeo.

En rutten kärna i ett stort äpple

Ibland så blir de fel. Och i nästan 100 procent av fallen beror de på dålig eller bristfällig kommunikation. I och med lanseringen av nya Iphone 4 så har det kommit in en massa rapporter från användare om att telefonen tappar uppkoppling med antenen om man håller den på ett speciellt sätt.

Istället för att Apple bemötte kritiken med att, vi inser att detta är ett problem och kommer att åtgärda det så snabbt det bara går så återkopplade de till användarna genom att säga “Don’t hold it in that way”… Inte så genomtänk och definitivt inte korrekt ur ett kommunikativt perspektiv. De blev en våg av kommentarer på nätet kring detta och dagarna efter hade motorola utnyttjat tillfället och gjort en kampanj baserat på denna buzz för sin egen nya mobil Droid X.

Nu har Apple tagit tillbaka uttalandet och sagt att det är ett fel i programvaran somvisar antenstyrkan och kommer att åtgärda problemet.

Det intressanta är att veta vilken effekt på försäljningen en sådan litet kommunikativt utspel får. Jag tog i alla fall det mentala steget närmare att gå ifrån Iphonen för att skaffa mig en Android.

En tår

Jag ska inte förstöra inlägget med en massa text. Se kort filmen.

Nuit Blanche from Spy Films on Vimeo.

Rapport till himlen

Igår åkta jag bil genom Hälsingland och lyssnade på sommar i P1 med Ulf Malmros. När jag var i tonåren så fastnade jag i vad jag då tyckte var en fantastisk svensk TV-serie “Rapport till himlen” regi/manus av Ulf. Jag har normalt svårt för att uppskatta svensk film/tv/serie men det finns en del ljus punkter och detta är en av dem.

Så har ni lite tid över klicka gärna in på SR och lyssna på Regissören och manusförfattaren Ulf Malmros tolkning av vad som är film och verklighet och mycket mer.

Upplevd kundnytta och kundnytta

Ja det är faktiskt skillnad där imellan.

Hela tiden slåss man för att prestera, att alltid göra bättre, att alltid addera något, att alltid utvecklas. Men för vem? För kunden, företaget, flickvännen, kompisarna, föräldrarna? Nej för mig. Endast för mig själv. Hur mycket jag än tänker på det så handlar det bara om en inre drivkraft.

Men varför, vad vill jag uppnå? Fick igår frågan om jag skulle välja lycka eller frihet. Det skulle helt enkelt vara två knappar. Tryck på lycka knappen och lev ett lyckligt liv, tryck på frihetsknappen och lev ett fritt liv olyckligt. Hade aldrig reflekterat över frågan förut men jag valde ändå frihet. Inte av trotts valde jag frihet för sådan är jag som person, om alla ska gå åt ett håll så ska jag gå åt det andra. Nej utan av en känsla i kroppen. Något djupt inne boende. Kanske är det ett arv av när vi levde på savannen och jagade djur med spjut… jag vet inte.

Så detta fick mig att reflektera vidare. Om det är frihet jag vill ha, hur upplever jag frihet? Frihet är för mig att lämna tid och rum, att glömma allt. Det kan vara i en djup diskussion med flickvän, det kan vara att hänga på ett berg i Italien, det kan vara gå i fjällen själv, det kan vara att sitta på en bio i mörkeret och bara uppleva och ta in det man ser och det är defenitivt de gånger man är på en inspelningsplats och alla är där för att dra åt samma håll att vilja samma sak att skapa något tillsammans. Att helt enkelt glömma tid och rum och bara vara där, i nuet, inte tänka.

Så detta kan bli ett problem då min inre strävan med ett jobb är att nå detta tillstånd medan du har en kund som helst vill ha något enkelt, snabbt men fungerande. Så även om vi lyckas skapa kundnytta och få kundens produkter att sälja så kan den upplevda kundnyttan vara mycket lägre, kundens tankar är alltså jag bad om en skoda men fick en trång porsche…

Och slut kontentan av detta blir att jag alltid kommer att lägga ned dubbelt så mycket tid på varje uppdrag än vad jag får betalt för. Så hur får man ihop dessa delar?


Jag på inspelningen till Bannermannen. En egen produktion som vi gjorde för att visa vad vi kan. En av våra första produktioner tillsammans år 2006. Underbar produktion där verkligen tid och rum försvann. http://www.bannedsweden.com/

Instrument filmning


Gjorde för någon månad sedan en filmning av ett instrument. Hur det fungerar, vad det gör och varför. Dessa filmningar blir ofta lite låsta, många tycker att det kanske inte finns så mycket kreativfrihet som regissör. Men jag tror att det var i samband med denna filmning jag såg på det lite annorlunda. Jag såg det som ett övningstillfälle, ett tillfälle att bli bättre!


[flv:http://www.populate.se/wp-content/uploads/2010/06/The_Heliprobe_System.flv 640 360]

Insåg att jag lät skeptisk…

.. så ett litet Italienskt skratt

En dags filmning

Jag har lärt mig en del saker idag, eller i alla fall så har jag fått det upprepat:

1. Försök inte att gå till inspelningsplatsen i en stad i Italien som du aldrig varit i tidigare (vi kom 30 min sent).

2. Lite aldrig på Italienska öppettider. (Labbet som vi filmade på valde att stänga kl 1500, vi hade planerat att filma till 1900).

3. Ha inte en okontrollerad inspelningsmiljö (Vi filmade i en labbmiljö full med massa personer som utförde prover).

4. Ta med extra lampor när du flyger (två gick sönder i transporten, två till under inspelningen, så många hade jag inte med mig).

5. Filma inte Italienare som läser engalska innantill på ett papper.